Det var en mycket spännande skrittrunda. Det var fortfarande halvt storm och lillkillen hade tröttnat på att stå inne och där med fått spring i benen. Eftersom det var omöjligt att ha alla hovarna i marken samtidigt så var det först och främst svårt att bara ta sig upp;) man är ju smidig som ett kylskåp. Till slut kom jag upp i alla fall:)

Eftersom elstolpen fortfarande inte var helt borta när jah skulle iväg fick jag skritta i al'en istället. Dom jag mötte såg inte överlyckliga ut direkt att möta en häst. Speciellt inte en häst som går i 190, är spänd som en fiolsträng och frustar;)
Precis efter att vi mött ett par så går vi förbi ett hus som har snö kvar på taket, måste varit det enda. Och när vi precis passerat rasar all snö ned med ett himlabrak. Carl fick eld i bakenoch for iväg i en väldig fart.

Klarade oss iaf hem efter att ha kastat oss för 1000 grejer och så.

Han som hållt sig så fint i skinnet nu under tiden han varit skadad. Idagblev det för många myror i brallan;)