onsdag 11 maj 2011

Bett

Detta med bett är ju en djungel utan dess like! Att hitta rätt är inte det lättaste. Såklart tycker jag att man ska ha ett så milt bett som möjligt och som ger en bra känsla och lockar fram bra ridning. Ofta är det inte bettet som skapar problem men det kan vara ett sätt att lösa upp knutar med.

Jag plockar hellre på ett skarpare bett som gör att jag kan rida med en lättare hand, slipper fightas i munnen och som hästen gillar. Calle tex. han gillar verkligen pelham. Han slappnar av och arbetar rätt med det. Fille däremot får man vara "snäll" med betten på. Risken med för skarpa bett (vi har alltså bara testat olika typer av tränsbett på honom) är att han inte går fram till handen riktigt. Bäst gillar han nog novabettet:) Vår förra ponny Lucie var väldigt speciell och gick bara bra på pessoa. Vi testade verkligen alla möjliga bett men hon ville bara ha pessoa.

Summan av kardemumman är att jag tycker att man ska ha ett bett som både häst och ryttare trivs med. Som skapar bra ridning och får hästen avslappnad. Pessoat är ju väldigt kritiserat och det ligger säkert något i det men då både Calle och jag trivdes på det kommer jag fortsätta använda det ibland. Den kritik som kanske är störst är ju att man kan dra skänklarna väldigt högt upp och där med få en mycket konstig påverkan. Detta löser man dock enkelt med att dra tex en spörrem genom de stora bettringarna. Så red jag idag och så hade vi det alltid på Lucie.


Tycker att man ska testa bett men på ett bra sätt där ryttaren har funderat på vad man vill uppnå och vad för effekt man får av olika bett. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar