Jag sålde ju som sagt inte Calle själv utan bytte in honom mot Sigge. Men jag har ändå haft lite kontakt med dom som köpte honom. Men det var innan provridningen som dom ville veta lite om honom och även precis när dom tagit hem honom. Men inte mer än så. Dom var väldigt trevliga och vettiga :)
Sedan är jag ganska nöjd med att ha det lite på avstånd. Tyvärr är det ju så att om man vill tävla och fortsätta uppåt så måste man vara medveten om att hästar kommer behöva säljas. Det kommer passera flertalet bästakompisar genom livet. Är man inte villig att sälja sin häst så får man anpassa sig efter den och kanske nöja sig med att bara rida ut och tävla mindre/lägre. Jag var inte sugen på det. Det passade inte mig att rida på den nivån jag gjorde sista våren med honom. Även om jag har det som goda minnen! Han kommer alltid vara den bästa hästen i världen för mig. Men han kanske kommer få sällskap av några till världsbästahästar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar